Harry

Japp, ni läste rätt. 
Idag gästspelar Harry (tyvärr) i Doris blogg. 
 
(null)
 
För att göra en väldigt lång historia kort så var gårdagen en skitdag på alla möjliga sätt - förutom just vad gäller Doris. Hon mår finfint! 
Jag fick bland annat tråkiga besked och låg sedan i migrän under kvällen. Harry ville inte äta sin middag, vilket händer ibland men inte speciellt ofta. 
 
Nattningen av vår dotter Samaya var katastrof  och hon somnade inte förrän väldigt sent. Resten av natten sov hon oroligt och vaknade mycket, så varken hon eller jag fick speciellt mycket sömn. 
 
Då bestämde jag mig för att ställa in inskolningsdagen på förskolan idag, fredag - något som jag nu är tacksam för. 
Förskolan tror väl snart att vi inte vill komma dit, vi har fått ställa in så många gånger pga. Doris veterinärbesök, rehabbesök, akutbesök, Samaya har varit sjuk, Samaya fick ringorm osv. 🙈
 
I alla fall så somnade vi framåt morgonkvisten men ca 07.30 vaknade jag av att Harry var väldigt orolig och pipig. Jag sa till honom att lägga sig och det gjorde han, men en minut senare var han uppe igen. Släppte ut honom från sovrummet och tänkte att han nog bara var varm. Men sen kunde jag inte somna om eftersom han sprang fram och tillbaka genom hela huset. Även Samaya vaknade såklart. 
 
(Dessutom vaknade vi till ett planerat strömavbrott som Anton fått brev om men glömt nämna för mig, kul!)
 
Gick upp för att ta ut Harry och såg då att han hade kissat precis överallt (jättekul med alla mattor vi har utlagda för Doris skull). Fick dåligt samvete, men han brukar alltid kunna hålla sig till morgonen så därför förstod jag inte att han behövde ut tidigare. Släppte i alla fall ut honom, han kissade och kom in. 
 
Vi kröp ner i sängen igen, men Harry ville strax ut igen. Upp och släppte ut honom och vid det här laget var det omöjligt för både mig och Samaya att somna om. Tung i huvudet efter gårdagens migrän tog jag ut Doris också och ställde fram frukost till hundarna. Harry åt inte. Strax efter började han dregla och ville ut igen. Han kissade ännu en gång. 
 
Ville fortfarande inte äta när han kom in och verkade lite låg. Det är här jag är väldigt glad att vi inte åkte till förskolan för då hade jag varit så stressad på morgonen att jag antagligen tänkt att han bara inte var hungrig, sen hade vi kört och inte kommit hem igen förrän ca 14.30. 
 
Jag ringde Anton som berättade att även han släppt ut Harry vid 5 på morgonen för då hade han pipit vid dörren. 
 
Sedan följde ungefär en timme av konstant spring in och ut. Harry hann bara in innan han skulle ut igen. Jag hade koll på honom och ungefär varannan gång kissade han och varannan gång stod han bara utan att det kom en droppe. Han bajsade normalt. Sen   slutade han att kissa och övergick till att bara försöka.
Vid ett av tillfällena då han kom in så ställde han sig mellan mina ben som han brukar när han vill bli klappad och jag klappde honom. Drog handen bakåt mot rumpan/sidan av magen och då plötsligt skrek han och högg i luften - något som aldrig hänt tidigare. Efter det höll han sig på avstånd från mig och bara jag gick förbi honom så skrek/pep han och högg mot mig. Fick låsa in honom i hallen så inte Samaya skulle komma åt honom. 
Jag tänkte att jag måste ringa veterinären och med allt mer tilltagande huvudvärk gjorde jag det.
 
Vi fick en akuttid och det var ju bara att ordna allt hemma och susa iväg. Orolig som tusan, rädd för urinstopp och med ett bankande huvud körde jag mot Öresunds Veterinärklinik i Lund (borde vi inte få stammis-rabatt snart?). Då med en väldigt låg Harry som jag dessutom knappt fick in i bilen eftersom han morrade och inte ville att jag skulle röra honom alls. 
 
Väl på plats var det såklart lite spännande så han brydde sig inte om mig utan traskade relativt glatt in. Han hade då inte kissat på ett tag, dels för att det inte kommit något senaste gångerna han försökte och dels för att han inte fick kissa innan besöket pga. att de skulle ta urinprov. 
Vi hann bara in på rummet så kissade han ner sig, stackaren! Jag blev nervös att där inte skulle vara något kvar till urinprovet men det kändes ändå inte som att han tömde sig helt. 
 
(null)
 
Han undersöktes (med munkorg på med tanke på hur han reagerade hemma) av veterinären Sofia och fick sedan lugnande. 
Tempen togs - den var hög. 
Även blodprov togs. 
 
(null)
 
Sen in på ultraljud. Där lyckades han kissa ner sig (och en del av oss/rummet) när han låg på rygg. En veterinär fick knipa åt snoppen medan den andra tog urinprovet direkt från blåsan och när ultraljudet var färdigt och snoppen släpptes så blev det kissfest igen. 
 
(null)
 
Vi rullade in honom på rummet där han fick sprutan för att vakna och han låg så gosigt med huvudet i mitt knä. Vad jag än sa så bara kikade han lite på mig med halvstängda ögon. 
"Ska vi gå ut och kissa Harry?"
"Du är så duktig, dags att vakna"
"Ska vi åka bilen?" 
Sen provade jag att säga "Ska vi åka hem till Anton?" och DÅ kom pingpong ögonen, haha. Varje gång jag sa "Anton" så vaknade han till lite mer och försökte resa sig. Vinglig var han men till slut kom han upp. 
Anton hävdar att det är min hund, men jag vill nog säga att han i alla fall är Harrys människa 😂😍 Jag älskar honom och han älskar mig, men han har alltid dragits lite extra till både Anton och Samaya. De är nog hans människor "på riktigt". Jag är mer den där som bara gör allt kul med honom, matar honom osv. 🙄🙈
 
Pratade med veterinären om ultraljudet samt medicinerna och då kissade Harry på sig igen. Hela golvet + veterinärens fot... 
 
(null)
 
Domen blev prostatit, alltså en inflammation i prostatan. Den var förstorad och nu får vi vänta på svar om där även finns bakterier. Han hade också något förhöjda levervärden men det kan hänga ihop med prostatiten, så vi får hoppas det. 
 
När vi kom ut igen så kissade Harry massor och sen kunde vi äntligen köra hem efter en lång dag. På vägen hem kissade han ner sig i bilburen och väl hemma var det såklart fortfarande strömavbrott trots att det skulle ha varit färdigt flera timmar tidigare. Kallt och ruggigt i huset så jag bäddade ner Harry med filtar. Han var rätt "skum" efter sederingen så vi lät honom bara vara ifred men hade koll såklart. 
 
Medicinerna fick köra och hämtas ut i efterhand eftersom Harry behövde komma hem. 
Smärtstillande/antiinflammatoriskt, antibiotika samt Ypozane som behandlar den förstorade prostatan. 
 
Nu på kvällen har jag fått lära mig att Harry är en pillersorterare. Ni vet en sån där som lyckas peta ut medicinen ur precis allt man försöker gömma den i. Och inte nog med det - han gör som en del katter också. Tuggar, sväljer, ser att matte är nöjd och går sen iväg för att spotta ut tabletten någonstans. En hittade jag under filten i hans bädd...men nu tror och hoppas jag att varenda tablett är svald.
 
Inatt får han sova på soffan med Anton ifall han behöver ut på natten. Vill dels inte riskera att han väcker Samaya och dels så ligger han alltid så nära henne att hon ibland råkar sparka honom. Med tanke på hur ont han verkar ha och hur han reagerade mot mig så känns det som en onödig risk. Men ensam ska han såklart inte behöva sova ❤️ 
 
Nu vet jag inte hur mycket mer jag klarar av så om alla bara kan be för att vi får ett bättre 2019 vore det awsome! 
 
Och till sist det där tråkiga med ekonomin... Doris senaste faktura landande på ca 4300 kr, hennes medicin på ca 800+800+700 kr. Harrys besök idag blev runt 2000 kr i fast självrisk och jag tror att det landar på ca 1200 kr i rörliga kostnader inkl. mediciner.
Min fina vän Nina startade en liten insamling på Facebook och om någon vill bidra med en liten slant såhär i juletider så vore ingen mer tacksam än jag och mina pälsbarn. Du hittar den här
 
Vill du istället leta begagnade julklappar så rekommenderar jag en titt i mitt album med saker jag säljer som du hittar här
Så fort jag får en sekund över ska jag dessutom uppdatera det och lägga in allt som inte hunnits med så håll utkik!